Publicerar era menshistorier lite då och då, eftersom de trillar inte lite hipp och happ. Så försker samla ihop några till ett inlägg någon gång ibland när jag har några. Så nu är det dags för ytterligare 3 menshistorier från er!

Måste inflika att jag älskade texten jag markerade fet på slutet på #1. Rock your period! Tack till alla som delar med sig! ♥

#1

Jag fick min första mens (eller ja, snarare blodblandad-flytning) den första april. Jag vaknade mitt i natten av att jag mådde väldigt väldigt illa. Jag gick på toa och när jag skulle *host host* torka mig var pappret fullt med blod. Jag,som var lite yrvaken, illamående och totalt oförberedd, trodde att jag skulle svimma. Jag hade alltid varit livrädd för att få mensen och hade lyckats intala mig om att jag aldrig skulle få den (vadå aldrig kunna få barn? Det var ett litet pris,för 12-åriga mig, att få betala för att slippa odjuret!) Jag kastade snabbt ner pappret i toan. Sedan satt jag i flera minuter skakande inne i badrummet. Jag vågade inte väcka mamma så, smått chockad, gick och la mig igen. När jag vaknade på morgonen så hoppades jag att det bara varit en mardröm. Men senare under dagen märkte jag att jag fått fläckar i trosorna men det var först på kvällen jag vågade berätta för mamma. Hon visade mig hur man sätter i ett trosskydd (vilket jag trodde var en binda) och så var det klart med det. "Det här var väl inte så farligt!" Tänkte jag. De blodblandade-flytningarna slutade redan nästa dag. Så bara några droppar två dagar i månaden. Haha, så fel jag hade!

Någon månad senare var det dags igen. På riktigt. Jag vaknade illamående på morgonen och när jag steg upp märkte jag att mina pyjamasbyxor var helt brun-röda. När jag gick på toan bara rann det blod. Före mensen hade jag trott att det skulle räcka med att jag bara behövde sätta en bit toapapper i trosorna och att det skulle vara bra sedan. Jag förstod ganska snabbt att den iden inte skulle hålla. Precis som förra gången blev jag väldigt chockad och vågade inte riktigt berätta. Hela dagen trodde jag att jag skulle förblöda. Jag hade aldrig sett så mycket blod förut. Nåväl, till slut berättade jag för mamma. Jag kände mig lite bättre efter att jag fått bindor. Jag trodde att det skulle gå över fort som förra gången men nej. Det varade i en hel vecka. Nu har jag haft den i snart tre år och håller på att vänja mig vid den :)....NOT! Haha! Jag blir alltid lika förvånad när jag märker att jag fått mens! Men till alla där ute som var lika rädda för att få mens som jag var så vill jag säga: Det kommer bli okej! När du får den - Berätta! Det kommer kännas bättre! Du ska inte skämmas över din mens, alla tjejer får den! Så show them that you're the hard one! No one can beat you! Du är en STARK tjej! Du har mens! Jag lovar ingen kille skulle klara det! Tjejer är grymma helt enkelt. Mensen är ett bevis på det. Rock your period! Med en binda/tampong där nere, att paket alvedon i ena handen och en choklad platta i den andra är det inget som kan stoppa dig!

#2

Nu tänkte jag dela med mig av min menshistoria! Dagen innan jag fick min mens hade jag ont i huvudet och magen så jag stannade hemma från skolan. Det gick inte över tills nästa dag så jag stannade hemma nästa dag också. Sen när jag hade vaknat och skulle gå på toa så såg jag en liten brun fläck i trosan! Jag blev jättechockad och hade både jättestora ögon och stort smile. Så jag ringde till mamma och sa det, och hon sa: jaha vad kul, ta en binda i skåpet sålänge så kan vi snacka mer när jag kommer hem. Ja, så var min menshistoria! :)

#3

Hej alla nu ska jag berätta min menshistoria! Det började när jag var i skolan som tur var det rast jag kännde att jag måste gå på toa. När jag torkade mig såg jag blod, jag tog pappper eftersom jag hade inga troskydd eller bindor. Som tur var skolhälsovårdaren där så jag gick till hon och berättade att jag hade fått mens, hon sa att det inte var någon farligt och så fick jag en binda och när jag sluta skolan ringde jag mamma och sa att jag hade fått mens hon sa att hon skulle köpa troskydd och bindor när hon kom hem.