Resultat tidigare omröstning:

Ny Omröstning:

Vad använder du för mensskydd?

* Binda

* Tampong

* Menskopp

* Binda + Tampong

* Har inte mens

RÖSTARÖSTARÖSTA, i menyn till höger

Man kan få svamp i unvderlivet, och det kan även en person få som inte haft sex utan man kan även få svamp av andra orsaker. Till exemepel om man äter en antibiotikakur för den tar inte bara död på bakterierna som gör dig sjuk, utan den tar även död på de bra bakterierna vilket kan ge upphov till en svampinfektion. Man kan också få svamp om man har det i arvet, en större risk för att få det. Dessutom har hormonerna påverkan, så risken för en svampinfektion är lite högre under en graviditet och straxt innan mensen. Preventivmedel kan också bidra till svampinfektioner (hormonerna åter igen), så om man har svamp mer än 4 gånger/år bör man prata med läkaren om preventivmedlet.

Svamp i underlivet är relativt vanligt och ungefär 3 av 4 kvinnor får det någon eller några gånger i livet. Svamp smittar inte vid sex eftersom det manliga könsorganet inte alls är lika gynsamt som kvinnans slida. Killen kan få en liten rodnad på penishuvudet men det försvinner. Svamp smittar heller inte vid sex mellan två kvinnor

Även om det är jobbigt med svamp (klådan, svullnad, irritation) så är det ofarligt. Och ofta kan kroppens immunförsvar ta hand om det själv. Men är klådan väldigt jobbig så kan man ta hjälp av läkemedel (finns receptfria). Känner man igen symptomen och har haft svamo tidigare så kan man köpa läkemedel direkt på Apoteket utan att gå till läkaren. Men är det första gången bör man säkerställa att det faktiskt är svamp man har hos en gynekolog eller umo så att man inte tar läkemedel i onödan och kanske mot mot fel anledning.

Eftersom svamp är en infektion i slidans slemhinnor och att de är väldigt irriterande så kan det vara bra att undvika sex under den här tiden då det oftast gör ont (med tanke på att slemhinnorna irriterade). Man ska också undvika att tvätta sig med tvål då det kan göra irritationen värre, använda istället intimolja eller babyolja.

Källa, läsa mer?

Menskopp är en typ av mensskydd som det skrivs alldeles för lite om enligt mig. Det är en kopp oftast i silikon som man för in i slidan och den sitter placerad precis innanför slidmynningen. Koppen samlar sen upp allt mensblod och när man sen går på toaletten tar man ut menskoppen, tömmer den i toaletten, sköljer ur den i handfatet och sätter in den igen. En enda menskopp håller i upp till 10 år och kostar runt 200-300 kr ungefär. Man bör också koka den en gång i månaden (förslagsvis efter varje mensvecka) så att den blir helt ren och bakteriefri. 

...och det är vad en menskopp är: miljövänlig, billig (om man jämför med att köpa bindor/tamponger i 10 år) och praktisk. Precis som tamponger kan det vara lite klurigt i början, men det finns en första gång för allt. När man väl fått till principen så går det lätt! Dessutom rymmer en menskopp mer än en tampong så man behvöer inte byta/tömma den lika ofta, har man normalmängd mens brukar det räcka att tömma den en gång under dagen.

Vem som helst med mens kan använda menskopp, oskuld eller inte. Man kan ha det från första mensen, däremot tror jag det är enklast att börja med tampong för att sedan gå över till menskoppen. Sen kan man börja med de minsta storlekarna.

Mitt tips om ni är intresserade är att goggla runt på olika sidor som säljer menskoppar och läsa vilken ni tycker verka passa er bäst. Vissa större mataffärer kan också ha samt vissa apotek men det största utbudet finns helt klart på internet. Här är några länkar som kan vara bra att läsa:

Länk 1 menskoppen.se

Länk 2 menskopp.se

Länk 3 m-koppen.se

Länk 4 tampongshopen.se

Länk 5 Apoteket

Dagen som, precis som alla andra dagar, återkommen en gång varje år - JULAFTON. Jag önskar er en GOD JUL och en jättebra dag. Det här är julkortet till er alla från Mensbloggen! Tack för att ni fortsätter läsa och kommentera här, TACK. Ni förtjänar det allra bästa!

Under kategorin "Mensskydd" finns en hel del information om diverse mensskydd och olika märken så tänkte fylla på den kategorin lite till om ännu ett märke på mensskydd som jag inte bloggat om tidigare (nej, det här är inte sponsrat). 

Det finns något märke för alla och det gäller även bland mensskydden. Den enda vägen är att testa sig fram för någon annan kanske inte tycker som dig. NatraCare är ett märke på mensskydd för den som vill tänka lite extra på kroppen och miljön. Det är organiska material i alla deras produkter. Dessutom innehåller det inget klor, dioxinrester, syntet, rayon eller petrokemiska plaster. Utan det innehåller bara naturliga saker och ör biologiskt nerbrytbara till 95%. De är gjorda av ekologisk bomull som är garanterad inte komma från GMO jordbruk (genmodifierat). Så vill man vara miljövänlig och ha ett mensskydd som inte stänger in underlivet så kanske detta kan fungera för dig. Men som sagt, testa olika sorter och se vilken du trivs bäst med!

Enda återförsäljaren i Sverige är Ica, eller på internet - där finns flera hemsidor som säljer om man är nyfiken.

Källa

NatraCare

En krönika skriven av Magda Omerspahic på Nyheter24:

Sluta Smussla med Tampongerna

Mensen – ett tabubelagt ämne trots att det är bland det mest naturliga för alla livmodersbärare.

Vi gömmer tampongen lite diskret i handen när vi ska "smyga iväg" på toa. Bind- och tampongreklamerna får oss att tro att mensen är en fräsch, isblå vätska. I filmer och teveserier existerar mensen knappt och så fort en tjej blir lite tjurig får hon frågan "Har du mens eller?" slängd i ansiktet.

För mens är något äckligt och ofräscht som ska censureras och inte pratas om. Att ha PMS – premenstruella störningar – kan vara ett helvete för många kvinnor flera dagar i månaden – varje månad. Man pendlar otroligt mycket mellan ilska, nedstämdhet och lycka, men mestadels är man bara fundersam över allt i ens liv. "Vad går livet ut på, egentligen?" "Fyfasen, vad ful jag känner mig och jag får inte ens på mig jeansen". "Ska det verkligen vara så här?", "Varför är jag så himla nere?", "Jag duger inte.", "Älskar jag verkligen min pojkvän?" – det är ungefär vad man hinner tänka. Ibland hinner man nästan också ta de drastiska besluten som att göra slut med sin partner eller säga upp sig från jobbet.

Och även fast mensen är lite av en plåga så är den också en enorm lättnad. Den kommer verkligen med ett "ÄNTLIGEN!" – för plötsligt är det som att någon har lossat bojorna och det här är befrielsen man har väntat på. Äntligen är man normal igen. Och frisk! 

Tjejer och killar – jobbig PMS, konstant bajsmage, nerfläckade trosor som man nu vet är "förstörda för alltid", hormoner som får en att känna sig som någon annan – allt är normalt. 

Men med den konstanta stigmatiseringen av mensen så kommer också problemen. När vi inte vågar prata högt om mensvärken i det offentliga rummet, om endometrios, om klimakteriet eller om PMS så har vi plötsligt också osynliggjort många viktiga kvinnofrågor. Det är därför dags att sluta smussla med tampongen och låtsas som att solen alltid skiner. Det är dags att sluta använda frasen "Har du mens eller?" som ett slags hån mot någon som är arg när PMS är ett högst verkligt och jobbigt problem för många kvinnor. Det är dags för reklamerna att våga visa röd vätska i stället för blå. Och ni som tycker att mens är äckligt – sluta med det. För det är ni som bidrar till att mensen känns värre än vad den är.

Och nej, jag hade inte PMS när jag skrev den här krönikan. - Magda Omerspahic

Jag kan inte annat än att hålla med ovan, alla borde vara mer öppna om mensen - det tabubelagda ämnet. Det är trots allt NORMALT och alla kvinnorna har det eller har haft. Det är inte direkt så att vi döljer att vi borstar tänderna morgon och kväll eller att vi äter vilket också hör till det "NORMALA".

Om man stressar mycket så kan det leda till en utebliven mens. För att stressen påverkar våra hormoner och stressar man mycket så kan hormonnivåerna ändras vilket kan leda till oregelbunden mens eller att den uteblir helt. Det är ofarligt om mensen uteblir pga. stress, men för att mensen ska komma tillbaks så måste man sluta stressa och ta det lite lugnt.

Jag kan tänka mig att flera av er har haft det väldigt stressigt nu innan jul med prov och diverse inlämningar. Men ta vara på julen nu och se verkligen till att koppla av!!! 

Järnbrist är inte helt ovanligt för fertila kvinnor att få, risken är störst för de som har lite rikligare mens. Såklart behöver det inte bara vara ens mens som ligger bakom järnbrist, det kan vara att man äter fel (för lite järn) eller om man tappar mycket blod (olycka, blodgivare mm.). Så det är inte bara kvinnor som får det även om det är flest kvinnor som får det.

Järn är ett mineralämne som är livsviktigt för oss. Det finns i kroppens alla celler och den största mängden järn (hemoglobin-järn) finns i våra röda blodkroppar - det som gör blodet rött. Sen har kroppen också som ett extra "förråd" av järn (depåjärn) och det finns i lever, mjälte, benmärg, vävnadsjärn i muskulaturen och serumjärn i blodbanan. Eftersom kroppen har en backup (förråd) med järn som den först börjar ta av när det "vanliga" järnet börjar sina så är det väldigt svårt att upptäcka järnbrist förens det är långt gånget och kroppen börjat ta av förrådet.

Järn är viktigt för kroppen för att det bland annat transporterar syre runt i kroppen vilket är nödvändigt för oss, men det finns fler viktiga uppgifter. Vi har lite olika järnbevhov och behöver därför anpassa vår upptagning av järn efter det. Kvinnor efter menopasu och män behöver ca 10mg/dag, växande ungdomar och fertila kvinnor behöver ca 15mg/dag och gravida kvinnor behöver ytterliggare mer än så.

Jag har själv haft järnbrist och haft så långt gången att det kallas järnbristsanemi. Personligen blev jag otroligt trött, började sova middag efter skolan för jag vart så himlan trött vilket jag aldrig gjorde tidigare. Fick också sämre kondition och blev andfådd väldigt snabbt, det fanns ju mindre syre att transportera i kroppens blod så rimligt. Generellt sätt kan man dessutom få sus i öron, hjärtklappning, orkelös, blek... För min del berodde det på väldigt riklig mens, hade så lågt att mitt hemoglobinvärde låg på 96g när det i normala fall ska ligga på runt 120-155g för kvinnor. (96 är väldigt lite). För min del räckte det inte att äta järnrikt, utan jag fick järntabletter utskrivna för att äta i 200 dagar.. (Tiden säger ju hur lågt mitt värde var). Inte nog med det började jag också tappa hår vilket antagligen berodde på järnbristen eftersom kroppen inte prioriterade att syresätta hårrötterna när väderna var så låga. Kroppen lägger då energin på att syresätta det viktigaste. En väldigt jobbig period för mig och var väldiiiiigt trött.

Har man inte så mycket järnbrist så brukar det räcka att tänka på att äta järrikt, bra mat som innehåller mycket järn är inälvsmat (lever, blodpudding, leverpastej m.fl.), kött (ju rödare, desto mer järn) - Dessa innehåller hemjärn vilket är den enklaste typen av järn för kroppen att ta upp. Sen finns det också Icke-hemjärn vilket kroppen inte kan ta upp lika lätt vilket finns i spenat och persilja bland annat. Äter man C-vitamin tillsammans med intaget av järn så kan kroppen ta upp mer av järnet, så till exempel dricka ett glas juice till blodpudding gör att kroppen kan tillgodose mer av järnet. Man ska också undvika att äta järnrikt tillsammans med mjölkprodukter, kaffe, te, choklad, flingor, kli, grovmalen spannmål eftersom att detta försämrar kroppens upptag av järn.

Jag tipsar även er alla att tänka att just äta järnrikt under mensveckan när man gör av med järn, gör alltid jag!

Källa: Niferex