Hej, Det här har inget med mens att göra direkt. Men jag känner mig väldigt nere ibland och undrar om jag är deprimerad? Hur blir man glad och börjar uppskatta livet igen? Min livslust är i botten.

Frågor som denna får mitt hjärta att gå i bitar. Blir ledsen av att läsa sådant här, vill inte att någon ska behöva känna så. Ingen förtjänar det. Frågor som denna gör mig ofta ganska mållös och jag vet aldrig vad jag ska svara. Jag vill bara skriva att allt kommer att lösa sig och att det blir bra. Men det är bara tomma ord, jag vill skriva ord med tyngd som faktiskt kanske kan hjälpa någon, men det är svårt. Det är svårt att skriva ord med tyngd och verkligt innehåll.

Att livslusten är i botten är tufft och man måste ta sig upp från botten mot toppen. Det är jättesvårt, men det går och man måste se till att göra det. Det kommer ta tid, men det är värt all den tiden och kämparglöden. Ingen blir en fighter utan mostånd. Hur svårt livet än må vara just i detta nu, så tror jag ändå på att man måste gå igenom tuffare perioder om man ska kunna uppskatta lycka och alla härliga stunder. Man når inte toppen på berget om man inte börjar klättra från dalen mot toppen. Alla fungerer olika, och därför måste var och en komma på hur man ska göra för att börja må bra igen och hitta optimisten. Men har ändå sammanställt några punkter jag tror är bra för en väg mot toppen av berget, kom bara ihåg att det finns flera vägar upp mot bergstoppen, vissa rakare än andra.

• Undvik vara ensam eller avskärma dig från vänner, familj. Det leder ofta till många tankar. Så förssök träffa kompisar och var social. Det blir inte bättre av att bara sitt ensam hem.
• Sluta jämför dig med andra, fokusera på DIG och var den bästa versionen av dig. Att jämföra sig med andra är vanligt, men det tjänar inget till. Det leder oftast bara till att du blir mer tveksam på dig själv. Ingen vinner på det.
• Rör på dig, när man mår dåligt är det bra att röra på sig, träna. För att när vi tränar så utsöndrar kroppen endorfiner, ett "måbra ämne" i kroppen.
• Skratta, omge dig med människor som får dig på bra humör. Ingen vill vara kompis med sånna som försöker dra ner en bara för att själv känna sig bättre. Nej, umgås med de som vill ditt bästa. Glädjespridare.

Har ni några andra tips kanske? kommentera.

Personligen tycker jag inte det är konstigt att många mår dåligt psykiskt idagens samhälle, för kolla bara på idealen. De är sjuka rent ut sagt. Sorgligt men sant. Alla måste börja stå upp för sig själv, våga gå med sträckt rygg för sin egen skull. Och ge inte upp! Tiden bär oss vidare mot bättre tider, inte sant. Skoltiden är mer eller mindre tuff för många, jag har också varit där. Men jag lovar er att om ni bara ser till att krigar er igenom den så kommer ni bli starka genom det och era pusselbitar kommer falla på plats. Ni kommer hitta er mening och känna er behövda. Om något så kom föralltid ihåg att ni ÄR ÄLSKADE och har en STOR BETYDELSE. Låt ingen NÅGONSIN säga något annat. Ge aldrig, ovadsett omständigheter, upp.

(Visa att ni håller med, gilla inlägget på hjärtat). PEPP!

 

saknar pappa

1 mars 2015 21:47

Detta har inget med mens att göra men jag behöver råd.
Igår blev min pappa full och min mamma och min bror bär ute.
Min pappa satte på musik på högtalaren på högsta volymen. Jag bad honom ärr sänka och han sa att han skulle göra det. Efter ytterligare 15-30min så var volymen det samma. Pappa satt i soffan och kollade på den avstängda TVen. Jag vad honom att sänka ljudet,han mumlade att Jag kunde göra det. Jag drog ut mobilen ur högtalarna och till min förvåning så blev ljudet högre i stället för att stängas av. Till slut lyckades jag stänga av ljudet.
Jag la mobilen på köksbordet.
Efter 5 min så kom han vinglade fram och frågade var hans mobil var, jag svarade att den var på köksbordet. Han sa med högre röst "var?" Och jag sa att den låg på köksbordet. Han ställde sig obehagligt nära och så att jag skulle hämta den, jag svarade att jag inte ska hämta den, och att den ligger på köksbordet

 

saknar pappa

1 mars 2015 21:53

Okej ursäktar, min mobil är inte riktigt klok oxbringa det laggar.
(Min pappa blev full, skrek åt mig,jagade mig, och kallade mig för saker, osv. Jag försökte ringa mamma och min bror men de svarade inget. Efter 5 min så kom dom hem och pappa gick och la sig. Jag berättade för dom vad som hade hänt. Idag bad pappa mig att hålla käften.

Mår dåligt och fattar inte varför han är så elak som får sin dotter att gråta så ofta.

Tacksam för råd

Mensbloggen

2 mars 2015 16:33

Svarar på båda dina kommentarer här.

Alltså situationer som detta är väldigt komplicerade och INGA barn förtjänar att behöva stå ut med att ens föräldrar som inte vet var gränsen för alkoholintaget går. Men tyvärr får många av världens barn stå ut med detta i hemmet, hemmet som ska vara ens trygga punkt.

Det här är inte ditt problem, utan det är din pappas även om det är du som drabbas vilket är väldigt sorgligt. Det kanske kan hjälpa att tänka att det inte är din pappa i sig som utför dessa handlingar utan det är spriten i hans kropp. Dock ingen ursäkt, absolut inte.

Jag tror inte att du kommer kunna få din pappa att bara sluta för det är lättare sagt än gjort. Men se till att inte vara hemma ensam när han dricker, gå ut en promenad då eller till en kompis i närheten/granne etc.. Någon du kan vara hos så du slipper känna dig orolig. Och håll inte käften som din pappa sa, jag vet att det är svårt men var öppen om det. Jag säger inte att du ska berätta inför hela skolan, men berätta för dina nära hur det ligger till. Dina vänner kanske har förståelse och kan hjälpa dig när du mår dåligt. Du kan också prata med skolsköterskan om detta, jag lovar att de kommer lyssna och ta dig på allvar. För INGEN ska behöva ha det så. Men jag vet att detta är vanligare än man tror, och du är långt ifrån ensam. Men oftast är det något man döljer utåt. Kram :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej! Bloggen har legat nere, men har skrivit om det mesta som finns att skriva om och svarat på massor av frågor - så det ni undrar över har jag säkert redan skrivit om, om ni kollar tillbaks i arkivet!   Jag tänkte bara dela med mig av ett pre...

  Hej,   Kommentera detta inlägg och berätta   vad ni vill läsa om :) ...

En läsare som delar med sig av sin "första mensen historia". Tack, alltid lika kul att läsa om era första mensar!   Jag kommer ihåg min första mens som om den vore igår :) Det var den 9 december 2017 😂Jag hade precis vaknat och skulle som...

Ett brustet hjärta finns det ingen medicinering på och ont som satan kan det göra. Det kan kännas som att man aldrig kommer bli lycklig igen. Men det stämemr inte, man blir lycklig igen. Man kommer bli kär igen. Men ibland tar det tid, och det behöve...

Hej, tänkte skriva 21 saker som jag hade sagt till yngre mig om jag hade kunnat gå tillbaks i tiden och prata med mig själv som tonåring.   1. Sluta jämföra dig med dina kompisar. Du är fin som du är och kommer aldrig bli någon annan hur mycket d...