mensbloggen

Senaste inläggen

Av Mensbloggen - 23 februari 2015 10:35

Hej, Det här har inget med mens att göra direkt. Men jag känner mig väldigt nere ibland och undrar om jag är deprimerad? Hur blir man glad och börjar uppskatta livet igen? Min livslust är i botten.


Frågor som denna får mitt hjärta att gå i bitar. Blir ledsen av att läsa sådant här, vill inte att någon ska behöva känna så. Ingen förtjänar det. Frågor som denna gör mig ofta ganska mållös och jag vet aldrig vad jag ska svara. Jag vill bara skriva att allt kommer att lösa sig och att det blir bra. Men det är bara tomma ord, jag vill skriva ord med tyngd som faktiskt kanske kan hjälpa någon, men det är svårt. Det är svårt att skriva ord med tyngd och verkligt innehåll.


Att livslusten är i botten är tufft och man måste ta sig upp från botten mot toppen. Det är jättesvårt, men det går och man måste se till att göra det. Det kommer ta tid, men det är värt all den tiden och kämparglöden. Ingen blir en fighter utan mostånd. Hur svårt livet än må vara just i detta nu, så tror jag ändå på att man måste gå igenom tuffare perioder om man ska kunna uppskatta lycka och alla härliga stunder. Man når inte toppen på berget om man inte börjar klättra från dalen mot toppen. Alla fungerer olika, och därför måste var och en komma på hur man ska göra för att börja må bra igen och hitta optimisten. Men har ändå sammanställt några punkter jag tror är bra för en väg mot toppen av berget, kom bara ihåg att det finns flera vägar upp mot bergstoppen, vissa rakare än andra.


  • Undvik vara ensam eller avskärma dig från vänner, familj. Det leder ofta till många tankar. Så förssök träffa kompisar och var social. Det blir inte bättre av att bara sitt ensam hem.
  • Sluta jämför dig med andra, fokusera på DIG och var den bästa versionen av dig. Att jämföra sig med andra är vanligt, men det tjänar inget till. Det leder oftast bara till att du blir mer tveksam på dig själv. Ingen vinner på det.
  • Rör på dig, när man mår dåligt är det bra att röra på sig, träna. För att när vi tränar så utsöndrar kroppen endorfiner, ett "måbra ämne" i kroppen.
  • Skratta, omge dig med människor som får dig på bra humör. Ingen vill vara kompis med sånna som försöker dra ner en bara för att själv känna sig bättre. Nej, umgås med de som vill ditt bästa. Glädjespridare.

Har ni några andra tips kanske? kommentera.

Personligen tycker jag inte det är konstigt att många mår dåligt psykiskt idagens samhälle, för kolla bara på idealen. De är sjuka rent ut sagt. Sorgligt men sant. Alla måste börja stå upp för sig själv, våga gå med sträckt rygg för sin egen skull. Och ge inte upp! Tiden bär oss vidare mot bättre tider, inte sant. Skoltiden är mer eller mindre tuff för många, jag har också varit där. Men jag lovar er att om ni bara ser till att krigar er igenom den så kommer ni bli starka genom det och era pusselbitar kommer falla på plats. Ni kommer hitta er mening och känna er behövda. Om något så kom föralltid ihåg att ni ÄR ÄLSKADE och har en STOR BETYDELSE. Låt ingen NÅGONSIN säga något annat. Ge aldrig, ovadsett omständigheter, upp.



(Visa att ni håller med, gilla inlägget på hjärtat). PEPP!

Av Mensbloggen - 20 februari 2015 15:00

Börjar inlägget med en fråga till er: Fick ni hemskickade bindor och en faktabok i årskurs fem typ?

Kan berätta att jag fick det i alla fall, men det var ju ett bra tag sen så vet inte hur det är idag? Berätta gäärna. Det kanske skiljer sig mellan olika komuner också, det vet jag faktiskt inte. 


För alla tjejer där jag bor och när jag gick i femman så fick man en liten förpackning hemskickad i brevlådan med ett par bindor i och så en bok som handlar om puberteten och vad som händer i kroppen. Har faktiskt en historia om det också, som med allt annat... Var hemma hos en kompis den dagen som hon fick det hemskickat i brevlådan (av en slump) så råkade helt enkelt vara med när hon fick det och vi läste och kollade igenom det tillsammans den eftermiddagen... Vi bor på samma gata så visste ju att jag också hade fått det paketet den dagen... MEN nej, inget paket i brevlådan den dagen, inte nästa dag heller... Jag visste ju att det skulle komma, dels för min kompis och dels för att jag visste att min syster också fått det några år tidigare... Men nej, inget paket till mig. Sen en dag av någon anledning så hittade jag paket som var till mig bland mammas mensskydd. Hon hade alltså tagit det och gömt det för hon antgaligen inte tyckte jag var mogen nog. Så om några mammor eller pappor för den delen läser detta, gör inte så. Barnen vet mer än vad man tror och jag som gick och väntatde på paketet hittade det gömt i hemmet istället. Det är inte ett bättre sätt enligt mig även om så kanske var tanken.


Sen en dag, tror jag gick i sjuan då så kom mamma in med det, paketet, i mitt rum och gav det till mig... 2 år senare ungefär. Även om min mamma menade väl då så gick jag och undrade VARFÖR. Kan tillägga att det är inget jag tänker på idag, allt löste sig till slut ändå men det finns ju enklare sätt enligt mig. Och den där boken lusläste jag bokstavligen sen, flera gånger om. Har den kvar någonstans faktiskt tror jag. Ska kolla efter.


Ja, hittade boken eller det var mer utav ett 'häfte' som jag fick då. (bilden nedan). Får man liknande idag?



(Klicka på bilden, för större. På översta till vänster kan man även se vilka prover jag fick. 3 bindor)


Av Mensbloggen - 19 februari 2015 21:46

Vissa känner av sin ägglossning medan andra inte känner av det alls, det är helt individuellt. Inget är mer konstigt eller normalt än det andra. Jag hör till gruppen som känner av sin ägglossning, vilket jag inte ser som något negativt. För min del som inte har en helt regelbunden mens, utan den kommer oftast senare än 'beräknat'. Genom ägglossningen så kan jag veta att okej, om två veckor är det dags för mens. Praktiskt just eftersom den inte är regelbunden som en klocka, och tack vara ägglossningen kan jag då veta när mensen kommer. 


Jag känner av ming ägglosnning genom rikligare, slemmigare och genomsklinligare flytningar. (Med slemmiga menar jag typ som äggvita, tmi? Det är en ganska bra beskrivning av konsistensen). Ibland kan det också vara blodblandade flytningar. Så trosskydd under de dagarna är praktiskt för min del. Men alla känner av det olika som jag sa och vissa känner det inte alls. Så jämför inte med hur jag känner det för vi har olika kroppar. Jag känner väldigt tydligt just när jag har ägglossning, men min personliga åsikt är som sagt att jag upplever det som positivt. Inte bara för att veta när mensen kommer utan det är också praktiskt inför framtiden den dagen man väl ska skaffa barn. Känner du av din ägglossning? Eller inte? Skriv gärna en kommentar om dina erfarenheter kring det hela.

 


Ägglossning, vad är det?

 


Av Mensbloggen - 17 februari 2015 19:27

Nej, man kan inte bada med binda av många orsaker, här är några av orsakerna:



       



Den största orsaken till att det inte går att bada med binda är just att den tappar allsin funktion, så det är helt meningslöst.Ska man bada med mensskydd så är det tampong alternativt menskopp som finns idag på marknaden. Blöder man inte så mycket så kan man bada utan mensskydd.


Av Mensbloggen - 15 februari 2015 16:49

För mig så räckte det inte att bara se blod i trosan när jag fick min första mens. Jag ville veta allt och varför det var som det var. Jag ville veta vad som hände på insidan och jville veta hur min kropp faktiskt fungerade. Det är delvis en av orsakerna till att jag vet ganska så mycket om just mens och allt sånt, och en av orsakerna till att jag vill dela med mig av sånt i den här bloggen. Jag vill att alla ska veta vad som händer i deras kropp och kanske ge killar en större förståelse.


För att få mens så måste man ha haft ägglossning. Ingen mens - så ingen ägglossning. Det är själva ägglossningen som är hela grejen egentligen kan man säga. Mensen är bara en 'konsekvens' av ägglossningen. Det är tack vare ägglossningen som vi kvinnor kan bli gravida. Varje månad (om man har regelbunden mens) så släpper ena eller båda äggstockarna iväg ett ägg. Ägget eller äggen vandrar sedan genom äggledarna i väntan på att bli befruktade. Befruktade kan de bara bli om det kommer en spermie. Oftast är det ett ägg som släpps iväg men de gånger de släpps två ägg, ett från vardera äggstock.. Det är då man får tvåäggstvillingar (om äggen blir befruktade). 


Ett litet sidospår som jag vet jag funderade på i början innan jag faktisk själv tog reda på svaret från en barnmorska var att ifall det släpps iväg två ägg en månad som inte blir befruktade - kommer mensen bli dubbelt så riklig då?! Svaret är nej, mensen kommer inte att bli rikligare för det. Så man märker inte det på mensen.


I början när man får sin mens så är ägglossningen ofta oregelbunden, för det kan ta lite tid för äggstockarna att vakna. Det är också därför mensen ofta är oregelbunden i början. Sen finns de även dem som har oregelbunden ägglossning hela tiden, det är inget konstigt egentligen. Det kan bli lite svårare att planera för barn i framtiden, att veta när man har ägglossning och inte. Men inget som ställer till problem.


Tillbaks till början och bort från sidospåret... Ägglossningen sker oftast ca 2 veckor innan mensen och från ägglossning till mensen så bygger livmodern upp slemhinna för att ägget ska trivas.. Men sker ingen befruktning så måste kroppen göra sig av med slemhinnan och ägget - det är mensen. För att sedan börja om igen nästa månad..



Av Mensbloggen - 13 februari 2015 13:53

De flesta kommer att göra besök hos ungdomsmottagningen förr eller senare och de flesta är väldigt nervösa inför det. Man vet ju inte vad man har att vänta sig. Då kan jag lugna er med att berätta det är inte alls så farligt som man tror, personerna som arbetar där är hur gulliga och snälla som helst. De är också väldigt förstående och respekterar dig. Så man behöver verkligen inte vara orolig eller nervös inför besöket. Ni behöver heller inte vara rädda att ringa dit om ni har något 'problem', det är deras jobb och de vill hjälpa er. Gör inte som jag och skjut på det i månader innan man verkligen har modet att göra det. Det blir inte bättre och man blir inte mindre nervös av att gå och vänta på att ringa. Gör det NU så är det över och du kan tänka på annat. 


Jag tänkte jag kan berätta lite hur mitt första besök på umo var. Jag var 16 år och ja jag var jättenervös då. Hade tagit mod till mig att själva ringa dit på grund av min rikliga mens och järnbrist. Så fick en tid när jag skulle dit. Kom in i väntrummet (där de hade skålar med gratis kondomer i för de som vill ha), var en tjej till i väntrummet och som tur var så kände jag inte henne. En av de grejor jag var nervös över då, ifall jag skulle känna någon där.. Sen belv man uppropad (som hos tandläkaren) och fick komma med till ett rum och prata med en barnmorska eller gynekolog. Jag fick berätta om mitt problem och så svarade hon vad man kunde göra osv. För mig så kom vi fram till lösningen p-piller, men alla är olika och får olika lösningar. 


Vad som kan vara skönt att veta innan man går dit (vilket jag inte visste och var nervös över) är att man aldrig är tvingad till någon gynekologundersökning, dock vill de gärna göra det om man inte är oskuld när de skriver ut p-piller. Är man oskuld så brukar de inte behöva göra någon undersökning. Hur som helst så är alla jättetrevliga och inget man behöver vara nervös över, det vill jag få fram!!


Vill ni hitta er närmsta ungdomsmottagning så gå in på umo.se och skriver in er stad i ämnesraden så kommer er umo upp med info, adress och öppetider.



Av Mensbloggen - 12 februari 2015 22:48

Ni är ju såå goa, uppskattar alla historier ni tar er tid att skriva ner på tangenterna och faktiskt delar med er av. Känner så med er alla, hur jobbigt det än är i just den situationen så kan man kolla tillbaks på de med ett leende på läpparna. Så stort TACK till ni två idag som ville dela med er. (Eller inte idag, eftersom det var ett tag sen ni skickade in de - men ni förstår min poäng).


 


 


  

Av Mensbloggen - 3 februari 2015 10:25

Vill ni svara på första delen så kan ni göra det HÄR. Nu kör vi en del 2 för att visa att alla är olika och det är så det ska vara. Vem vill att alla ska vara likadana i samhället? Dags att ta död på idealen för enligt mig finns det inget som heter 'normalt', jag tror alla har sin egen normalitet och den är helt unik för alla. Så det enda vi bör sträva efter är att vara en bättre person än vi var igår, den enda vi ska tävla mot och utveckla är oss själva.


Har ni lust så får ni gärna ta er tid till att svara på dessa frågor för att visa att alla är olika vilket för övrigt är underbart. Ni kan vara anonyma om ni vill. Lämna era svar som en kommentar och vill ni inte svara på någon av frågorna så hoppa bara över den.


       

Presentation


I den här bloggen kan du ställa alla dina frågor. Antingen i frågelådan här under eller maila mig på mens_fraga@hotmail.se
Jag svarar på allt så gott jag kan. Du kan såklart vara anonym, precis som jag! Kommentera om det är något du saknar här. :)

Fråga mig

2 687 besvarade frågor

Omröstning

Har Du riklig mens?
 Ja
 Nej
 Har inte mens

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Skriv i Gästboken


Skapa flashcards