En krönika skriven av Magda Omerspahic på Nyheter24:

Sluta Smussla med Tampongerna

Mensen – ett tabubelagt ämne trots att det är bland det mest naturliga för alla livmodersbärare.

Vi gömmer tampongen lite diskret i handen när vi ska "smyga iväg" på toa. Bind- och tampongreklamerna får oss att tro att mensen är en fräsch, isblå vätska. I filmer och teveserier existerar mensen knappt och så fort en tjej blir lite tjurig får hon frågan "Har du mens eller?" slängd i ansiktet.

För mens är något äckligt och ofräscht som ska censureras och inte pratas om. Att ha PMS – premenstruella störningar – kan vara ett helvete för många kvinnor flera dagar i månaden – varje månad. Man pendlar otroligt mycket mellan ilska, nedstämdhet och lycka, men mestadels är man bara fundersam över allt i ens liv. "Vad går livet ut på, egentligen?" "Fyfasen, vad ful jag känner mig och jag får inte ens på mig jeansen". "Ska det verkligen vara så här?", "Varför är jag så himla nere?", "Jag duger inte.", "Älskar jag verkligen min pojkvän?" – det är ungefär vad man hinner tänka. Ibland hinner man nästan också ta de drastiska besluten som att göra slut med sin partner eller säga upp sig från jobbet.

Och även fast mensen är lite av en plåga så är den också en enorm lättnad. Den kommer verkligen med ett "ÄNTLIGEN!" – för plötsligt är det som att någon har lossat bojorna och det här är befrielsen man har väntat på. Äntligen är man normal igen. Och frisk! 

Tjejer och killar – jobbig PMS, konstant bajsmage, nerfläckade trosor som man nu vet är "förstörda för alltid", hormoner som får en att känna sig som någon annan – allt är normalt. 

Men med den konstanta stigmatiseringen av mensen så kommer också problemen. När vi inte vågar prata högt om mensvärken i det offentliga rummet, om endometrios, om klimakteriet eller om PMS så har vi plötsligt också osynliggjort många viktiga kvinnofrågor. Det är därför dags att sluta smussla med tampongen och låtsas som att solen alltid skiner. Det är dags att sluta använda frasen "Har du mens eller?" som ett slags hån mot någon som är arg när PMS är ett högst verkligt och jobbigt problem för många kvinnor. Det är dags för reklamerna att våga visa röd vätska i stället för blå. Och ni som tycker att mens är äckligt – sluta med det. För det är ni som bidrar till att mensen känns värre än vad den är.

Och nej, jag hade inte PMS när jag skrev den här krönikan. - Magda Omerspahic

Jag kan inte annat än att hålla med ovan, alla borde vara mer öppna om mensen - det tabubelagda ämnet. Det är trots allt NORMALT och alla kvinnorna har det eller har haft. Det är inte direkt så att vi döljer att vi borstar tänderna morgon och kväll eller att vi äter vilket också hör till det "NORMALA".

Om man stressar mycket så kan det leda till en utebliven mens. För att stressen påverkar våra hormoner och stressar man mycket så kan hormonnivåerna ändras vilket kan leda till oregelbunden mens eller att den uteblir helt. Det är ofarligt om mensen uteblir pga. stress, men för att mensen ska komma tillbaks så måste man sluta stressa och ta det lite lugnt.

Jag kan tänka mig att flera av er har haft det väldigt stressigt nu innan jul med prov och diverse inlämningar. Men ta vara på julen nu och se verkligen till att koppla av!!! 

Järnbrist är inte helt ovanligt för fertila kvinnor att få, risken är störst för de som har lite rikligare mens. Såklart behöver det inte bara vara ens mens som ligger bakom järnbrist, det kan vara att man äter fel (för lite järn) eller om man tappar mycket blod (olycka, blodgivare mm.). Så det är inte bara kvinnor som får det även om det är flest kvinnor som får det.

Järn är ett mineralämne som är livsviktigt för oss. Det finns i kroppens alla celler och den största mängden järn (hemoglobin-järn) finns i våra röda blodkroppar - det som gör blodet rött. Sen har kroppen också som ett extra "förråd" av järn (depåjärn) och det finns i lever, mjälte, benmärg, vävnadsjärn i muskulaturen och serumjärn i blodbanan. Eftersom kroppen har en backup (förråd) med järn som den först börjar ta av när det "vanliga" järnet börjar sina så är det väldigt svårt att upptäcka järnbrist förens det är långt gånget och kroppen börjat ta av förrådet.

Järn är viktigt för kroppen för att det bland annat transporterar syre runt i kroppen vilket är nödvändigt för oss, men det finns fler viktiga uppgifter. Vi har lite olika järnbevhov och behöver därför anpassa vår upptagning av järn efter det. Kvinnor efter menopasu och män behöver ca 10mg/dag, växande ungdomar och fertila kvinnor behöver ca 15mg/dag och gravida kvinnor behöver ytterliggare mer än så.

Jag har själv haft järnbrist och haft så långt gången att det kallas järnbristsanemi. Personligen blev jag otroligt trött, började sova middag efter skolan för jag vart så himlan trött vilket jag aldrig gjorde tidigare. Fick också sämre kondition och blev andfådd väldigt snabbt, det fanns ju mindre syre att transportera i kroppens blod så rimligt. Generellt sätt kan man dessutom få sus i öron, hjärtklappning, orkelös, blek... För min del berodde det på väldigt riklig mens, hade så lågt att mitt hemoglobinvärde låg på 96g när det i normala fall ska ligga på runt 120-155g för kvinnor. (96 är väldigt lite). För min del räckte det inte att äta järnrikt, utan jag fick järntabletter utskrivna för att äta i 200 dagar.. (Tiden säger ju hur lågt mitt värde var). Inte nog med det började jag också tappa hår vilket antagligen berodde på järnbristen eftersom kroppen inte prioriterade att syresätta hårrötterna när väderna var så låga. Kroppen lägger då energin på att syresätta det viktigaste. En väldigt jobbig period för mig och var väldiiiiigt trött.

Har man inte så mycket järnbrist så brukar det räcka att tänka på att äta järrikt, bra mat som innehåller mycket järn är inälvsmat (lever, blodpudding, leverpastej m.fl.), kött (ju rödare, desto mer järn) - Dessa innehåller hemjärn vilket är den enklaste typen av järn för kroppen att ta upp. Sen finns det också Icke-hemjärn vilket kroppen inte kan ta upp lika lätt vilket finns i spenat och persilja bland annat. Äter man C-vitamin tillsammans med intaget av järn så kan kroppen ta upp mer av järnet, så till exempel dricka ett glas juice till blodpudding gör att kroppen kan tillgodose mer av järnet. Man ska också undvika att äta järnrikt tillsammans med mjölkprodukter, kaffe, te, choklad, flingor, kli, grovmalen spannmål eftersom att detta försämrar kroppens upptag av järn.

Jag tipsar även er alla att tänka att just äta järnrikt under mensveckan när man gör av med järn, gör alltid jag!

Källa: Niferex

Det här är ganska personliga frågor, jag vet, men om ni vill får ni gärna svara i en kommentar på dessa frågor om hur eran mens är. Ni kan som vanligt vara anonyma. Det här frågorna nedan har jag besvarat om min mens, också ganska personligt. Kom ihåg alla är olika och så kommer det alltid vara!

Hur länge har du mens?

Jag har mens i 7 dagar, men inte så jättemycket. Blödde däremot extremt mycket i början (innan jag fick hjälp av p-piller, äter dock inte det längre men blöder mer lagom nu vilket jag är tacksam över). 

Blöder du mycket? (på en skala 1-10 där 1 är jättelite och 10 jättemycket)

Nja, dag 1 och 2 blöder jag kanske en 7 men sen är det nog en 4 skulle jag säga. Det är inte mycket om man jämför med hur det var förr.

Hur gammal var du när du fick mens?

Jag var 14, en bra ålder enligt mig. Hade gott om tid på mig att "förbereda" mig mentalt då jag fick gå igenom mina nära kompisars första mensar så visste jag lite vad jag hade att vänta. Ärligt talat hade jag inte velat haft den tidigare kan jag säga så här i efterhand, det var jobbigt nog att gå igenom då.

Har du mycket mensvärk? (på en skala 1-10 där 1 är jättelite och 10 jättemycket)

 Kanske en 5 på mensdag 1 och 2 sen knappt något, men behöver oftast aldrig ta några värktabletter. Så med andra ord kan jag genomlida det utan tabletter.

Vad använder du för mensskydd?

Bindor och tamponger, ofta båda samtidigt så slipper man byta lika ofta.

Vara snälla och kärleksspridare är något vi borde göra under årets alla dagar och inte bara runt juletider. Ta en titt på filmklippet ovan, värt att se. Att omringa sig med människor som bara vill en väl kommer att gynna dig och alla i din omgivning, för vad du får är vad du ger och vad du ger är vad du får. Så tänk över dina ord innan du säger de, för väl sagda så kan du inte ta tillbaks de, bara bli förlåten. Vad vi säger fastnar hos den andra, som en prislapp som inte går att klippa bort. Vi blir märkta för resten av livet och såren gör ont men tiden läker sår, däremot kommer ärren för alltid att sitta kvar. Be kind to one another

Mensen kan vara i många olika nyanser, allt från ljusröd till blodröd till mörkröd till oboyfärgad... Vilken färg mensen är beror på hur "gammal" eller färsk mensen är. I början på mensveckan när man blöder som mest är mensen ofta röd men mot slutet av mensen när den inte är lika färsk och man blöder mindre så kan den bli mer brunaktig i nyansen. Det är normalt och inget att vara orolig över!

Fick in en fundering för ganska så länge sen som löd hur man vet att man behöver bh. Svaret här är att om du tycker att du behöver det så har du antgaligen rätt. Det finns ingen "rätt" ålder för alla utvecklas i sin egen takt. Bara du är bekväm så ha det du trivs bäst med. Gör det onr när du tränar, hoppar och spriger så kan det vara idé att införskaffa en bh eller en sportbh för att det är tecken på att du behöver lite stöd. Men som jag sa, bara du är bekväm med vad du än har på dig - det är vad som spelar roll.

Att ha det där bh-snacket med sin mamma kan vara lite jobbigt, men hej hon har ju varit i samma situation en gång i tiden så hon kommer förstå!! Öppna dig för henne för tro mig hon vet hur det är att vara tonåring, även om det kan vara svårt för er att tro och förstå ibland (men hon kommer ju inte från stenåldern). Så ta mod till er och berätta hur ni känner, om ni vill ha bh eller något annat? Det är inte så farligt :) Eller varför inte skriva det på er önskalista så slipper ni ta det snacket face too face om det känns jobbigt.

Kom ihåg, ha inte bh för någon annans skull eller för att alla andra har det - ha det för er egen skull!